Spelar mediet verkligen en roll?

Vad innebär det att fotografera? I uttryckets renaste form handlar det om att spela in/avbilda ljus. Står du i ett helt svart rum och bränner av en ruta så får du typ en kolsvart bild. Tänder du en ficklampa i samma rum så kan du få en kolsvart bild med en vit cirkel i (typ). Riktar du ljuskällan mot en människa så fotograferar du en människa men du är fortsatt beroende av ljuset för att göra det. Och allt du behöver är en teknisk lösning som kan fånga upp detta ljus, oavsett om det är en mobil, en analogkamrea eller en digital systemkamera. Mediet spelar här ingen roll.

Jag kommer ihåg min första "mobilkamera". Det var en enhet med en lins som man fäste i telefonens kontakt. Bildkvaliteten var kass men det spelade mindre roll då jag till min stora glädje hade en kamera i fickan för jämnan, om än med kraftigt buktande fickor. I dag är mobiltelefonerna små tekniska underverk, inte minst ur ett kameraperspektiv. De blir i rask fart bättre och bättre och det lämnas idag lite att önska.

Människors generella fascination över mobilkamerans förträfflighet tycks dock allt jämt omättlig och ett instagramkonto med "bara" mobilbilder har flera hundratusen följare. Även det enligt många mycket fascinerande. Varför? En vän och kund tillika mycket duktig fotograf tog sin, enligt egen utsago, bästa bild förra året med en mobil. Jag är benägen att hålla med. Lite retsamt kanske i fotografkretsar men i sak spelar mediet åter igen ingen roll. En bra bild är en bra bild.

Men sedan går saker lite i sär. Exempelvis vad som är en bra bild. Den allmänna fascinationen jag beskriver ovan handlar ju om att nästan vem som helst kan trycka av ett familjeporträtt med en mobilkamera och ut kommer en både skarp och färdigframkallad bild med fint (?) mättade färger. Samma person om otränad kommer med svårighet kunna ta en identisk bild med en systemkamera. Samma sak gäller allt annat spontanfotande. Och varför ska man släpa med sig en systemkamera när mobilen ändå ligger i fickan? Ett vanligt förekommande och i min mening en vettig frågeställning.

Där meningarna eventuellt går i sär är huruvida dessa miljontals bilder på familjen, drinken i solnedgången eller vitsippan i backen faktiskt är bra bilder. Det är ju såklart en subjektiv fråga men troligt är ändå att de flesta bilderna utifrån ett fotografiskt perspektiv kommer sakna kreativ höjd eller nödvändiga komponenter och element som särskiljer en bra bild från resten. Snarare kommer de vara dokumentära eller av typen textboksbilder men det beror ju inte på mediet utan på personen bakom spakarna. Det är därför klokt att man inför nästa gång man känner sig "så farscinerad över snygga bilder som bara är tagna med mobilen" reflekterar lite över varför. Jag menar att de bästa golfklubborna i världen skulle inte rädda mig i en omgång mot ett golfproffs, oavsett om proffset bara har en bandyklubba till hjälp.

En god vän förlorade sin pappa för några år sedan. I arvet ingick en äldre systemkamera. Min kompis hörde av sig och frågade om det var värt att restaurera den för att börja använda den. Mitt svar var, vill du fortsätta knäppa bilder eller lära dig att fotografera?

Det är inte ett fullt så nedlåtande svar som det låter. Dels så går det ju bevisligen att ta bra bilder med en mobil men viktigare är att för att lära sig hantverket att skapa bilder så krävs insikter som för de allra flesta inte följde med i bröstmjölken. Exempelvis läran om ljus och förståelsen om kontrast och färg och eller exempelvis texturer och rörelse och andra element.

Det blir dessutom lättare att omsätta dessa insikter med ett verktyg som är skapat och designat för ändamålet. Alltså inte en manick som även ringer 112 och fixar hetaste dejten samtidigt som du klickar fram en Über. Utan ett riktigt kamerahus med reglage och knappar som bara gör en enda sak. Tillhörande accessoarer som stativ och filter, även dom ändamålsenligt designade, bidrar och underlättar också.

Men kamerahuset är såklart precis som mobilen bara ett medium. Tämligen värdelöst utan kunskaper. Och det är inte så att tanken på att sitta på Skagsanden med endast en mobil är motbjudande i sig, det är att jag behöver mina verktyg för att kunna skapa fritt och obehindrat.

En annan, och lite relaterad, tanke är den om att försäljningen av kamerahus stadigt går ner samtidigt som intresset att knäppa bilder/fotografera aldrig varit större.

Att försäljningen går ner har varit en ihållande trend i flera år. Först vart de stora tillverkarna av med pocketkameramarknaden, som såklart ersattes av just mobilen. Sedan vart den överrumplad av uppstickare som Sony och Fuji (som idag dominerar) och därtill började "pirattillverakre" som Sigma och Tamron helt plötsligt leverera kvalitet. Tuffa tider helt enkelt för de forna jättarna. Men en marknad finns ju bevisligen fortsatt kvar men däremot är föryngringen, eller bristen på den, ett eventuellt problem för flera aktörer på sikt.

Och där finns en del av svaret. De flesta nöjer sig med att fortsätta knäppa bilder. Jag tror inte alls på att det reella fotointresset ökat markant, det är bara fler än någonsin som knäpper bilder. Men bland denna massa av mobilbildstagare så finns såklart flera hundratusen människor som säkert skulle kunna tänka sig att skaffa en "riktig" kamera om de bara förstod glädjen i att fotografera. De kan med rätt motivation och nyvunna insikter om skapandets glädje och hantverkets hemligheter, som inte sällan börjar i fält och slutar i en kreativ arbetsprocess framför datorn, bli det tillskott hela branschen behöver för att leva vidare och växa.