Om jag ändå haft en hatt!

På den lilla teatern kan du skära luften med kniv. Det är alldeles knäpptyst bland åhörarna och på den lilla scenen är det mörkt. I salongens tak hänger en enorm kandelaber och hade det inte varit för det dunkla ljuset i lokalen så hade vi lätt kunnat se att detta inte är de finare salongerna i Paris. Vi befinner dock inte långt därifrån. Men på klasstegens brant är vi närmare avgrunden än någonsin vilket bland annat kläderna och smutsen vittnar om.

Men just denna kväll är det ingen som tänker på vare sig hunger eller elände, i kväll är det skådespel. Ut på scenen kliver den magnifika magikern med sin höga hatt som hen, efter att ha snurrat den i luften några gånger, stilla lägger ner på bordet framför sig. Nu stirrar hela publiken spänt och väntar. Med en liten stav nuddar magikern hatten tre gånger samtidigt som hen rabblar något knappt hörbart på en tillsynes hemlig formel, dessutom på ett främmande språk. I nästa sekund sticker en bländade vit kanin ut huvudet ur hatten. Publikens hakor fullkomligt hänger och absolut ingen kan förstå vad de precis sett.

Allt sedan någon för länge sedan började trolla och exempelvis drog upp mer eller mindre häpnadsväckande ting ur höga hattar så har människan i tid och otid önskat att de kunde trolla, alltså på något sätt haft en förmåga om att kunna alternera verkligheten som den ter sig i en given stund. Dessa önskemål har uppstått i olika situationer, alltifrån att trolla bort sig själv ur ett pinsamt ögonblick till att trolla fram plötsligt behövda rikedomar etc. Och just magikerns höga hatt har blivit en symbol för företeelsen.

I nådens år 2023 är inget förändrat. Människor vill fortsatt i bland kunna trolla och alternera verkligheten. Samtidigt har tekniken givit oss oanade möjligheter att på fler än ett sätt faktiskt göra det, på både gott och ont bör tilläggas. Och den stora frågan är, om du haft en hatt hade du då använt den?

Jag tror att var och en behöver ställa sig en helt annan fråga parallellt, varför skapar jag och för vem? När exempelvis "Generative Fill" lämnat Photoshops beta program och implementerats i den skarpa versionen Photoshop 2024 så är anledningarna till att ställa dessa två frågor än flera och har ytterligare aktualiserats.

Jag har väl alltid känt att en hatt kunde vara lite kul att ha, lite spännande och framför allt något jag i vissa stunder verkligen önskat att jag haft. Men när jag nu faktiskt äger en så vet jag att jag aldrig kommer att använda den.

Vi har ju i och för sig så länge jag kan minnas, med program som exempelvis Photoshop, haft möjlighet att att förändra och förvanska men med Generative Fill krävs inte längre hantverksskicklighet att göra det. Spelfältet är så att säga demokratiserat. Och behovet att ifrågasätta äktheten i bilden gör sig åter påmint.

Men för egen del bryr jag mig inte om vad andra gör, alla får göra som de vill. Jag kommer aldrig använda hatten i mitt skapande då det handlar om helt andra saker än att alternera verkligheten, det handlar om verkligheten så som jag upplever den och i den änden av spektrat är friheten oändlig.

Fortsätt skapa som du vill, det är det enda som räknas.