Är ett foto alltid ett foto?

Nu när även Adobe, förmodligen för att inte se sig själva överkörda av bolag som Skylum m.fl i popularitetsräjset, erbjuder funktionalitet för att ersätta en himmel mot en annan så har ett 30-årigt arv av hantverk och kunnande gått in i en ny fas.

Vi kan kalla det artificiell intelligens (AI) eller smart funktionalitet, oavsett så kommer det att betyda två saker. För det första så kommer teknologin (AI) göra det mycket lättare att automatisera och spara tid på tråkiga uppgifter som normalt tar massor av tid. Till exempel att maska fram och frilägga komplexa saker som hår. Topaz erbjuder ett sådant verktyg idag baserat på AI.

För det andra så kommer det att locka ännu fler att efter en grå och regnig dag med kameran i fält helt enkelt byta ut en platt himmel mot något annat, exempelvis något mer dramatiskt.

Att byta en himmel eller klippa in objekt som inte fanns där när du tog bilden är ju inget nytt i sig. Det har dock tidigare varit förbehållet dem med en god portion skicklighet och kunnande i mjukvaror som exempelvis Photoshop. Bevekelsegrunden har dock mer eller mindre alltid varit den samma, ett effektsökeri. En mer djupare analys behövs inte men i samtliga intervjuer och reportage jag tagit del av när en fotograf ställts mot väggen med anklagelser om manipulation så är det alltid samma argument som anges på frågan om varför.

Men jag kan ändå inte låta bli att ställa frågan varför. Varför är lajks så jäkla viktiga? För det måste ju vara det som är bevekelsegrunden i alla andra fall där det inte handlar om pengar. Åtminstone om vi borträknar ett och annat fall av ren nyfikenhet.

Vi har just nu följande situation.

1. Alla (eller en stor majoritet) tar samma bild gång efter annan (något även undertecknad i bland gör sig skyldig till). Oavsett om det är Skogafoss, Trolltunga, Kopparhatten eller någon annan klassisk plats.

2. Vädret eller snarare ljuset är ju som bekant oftare sämre än bättre ur en fotografisk synvinkel.

3. De kommersiella plattformarna att byta ut himlar med är starkt begränsade, varje plattform erbjuder några himlar, ett par solnedgångar samt ett par vintergator i sitt snabbvalsbibliotek

Summa: Chansen att vi kommer att se ”utsiktsbilden” från Kopparhatten, den ena tagen en regnig vårdag, den andra en mulen höstdag med exakt samma dramatiska himmel är överhängande. Utöver några hundra lajks, vad har fotografen mer åsatdkommit än en bild än mer snarlik än den var tidigare? Vad var syftet?

Jag kanske gör ett misstag i mitt resonemang men jag gör skillnad på fölk och fölk. Jag undantar alla så kallade mobilfotografer i min tankeprocess. Det är en egen företeelse och inte ett fotograferande främst ämnat för dem som önskar sig att lära sig hantverket att fotografera.

Men det är ju inte enbart mobilfotografer som hänger sig åt att grovt manipulera sina bilder. Snarare så går trenden i den riktningen att även respekterade och ganska namnkunniga fotografer mer eller mindre i det fördolda utan omsvep kastar in en gnistrande sol på en klarblå himmel eller en hejdundrande solnedgång över havet. Och frågan kvarstår alltjämt, varför?

Jag förstår att Adobe, ett kommersiellt drivet bolag, tar beslutet att korsa denna gräns. Jag kan samtidigt känna att detta anrika företag borde stå för andra värden en att tillgodose populära quick fix men så klart, det handlar ju i dagens slut om att kunna vara konkurrenskraftig. Men ska vi som fotografer anamma samma värdegrund?

Till sist finns det ju en gräns vad som är att betrakta som ett foto och vad som ska betraktas som något annat.