Mitt liv som bedragare

Har du kört den i Photoshop? Personen tittar mig stint i ögonen för att liksom se om jag är en bedragare av värsta sorten. 

Postprocessen av foton är idag en väsentlig del av arbetet med en bild. Det är vare sig manipulation eller fusk utan en utvecklad del av det arbete fotografer sedan kameran uppfanns sysslat med, framkallning. 

En bländande vacker solnedgång och en sjö i förgrunden är något det mänskliga ögat utan problem kan ta in. Även om våra kameror i dag är mycket avancerade så kan en kamera fortfarande inte ta in allt det vackra ljuset och samtidigt på ett balanserat sätt återge vad som sker i förgrunden. I stället för en analog framkallningsprocess för att ta fram ett resultat som faktiskt återger hur det såg ut och kändes när du stod där och tog bilden så gör vi det idag digitalt och med ännu kraftfullare verktyg i våra händer.

Sedan finns det, i mitt tycke, en gräns som man inte gärna bör överträda men som ändå många har som praxis att göra och jag vid åtminstone ett tillfälle själv gjort. Att byta ut väsentliga delar av bilden mot något annat. En himmel t.ex. Eller infoga något som inte fanns där när bilden tog. Porträttfotografen Jake Olsson arbetar hela tiden på detta sätt. I princip alla hans bilder byts en intetsägande himmel ut mot gnistrande solnedgångar.

Copyright Jake Olsson

Copyright Jake Olsson

Här är det helt klart fråga om bildmanipulation men är det att likställa med fusk? Jag kan snarare se det som ett konstnärligt uttryck. Jake och många andra kända porträttfotografer som jobbar i denna stil förmedlar ju känslor med sina verk. Dessa verks tillkomst består av två moment, ett motiv som fotas och bearbetningen av motivet till ett resultat framträder som vi som åskådare kan uppskatta. 

Historiskt sett så var målare och konstnärer endast tillför att återge och dokumentera ögonblicket. Stora slag, påvar och kungar porträtterades på löpande band. När kameran gjorde sitt intåg på marknaden användes den på exakt samma sätt. Det var i ett strikt dokumentärt syfte kameran användes. Någon gång på 50-talet började detta förändras och idag är foto även ett konstnärligt uttryck. Jag menar vem ifrågasätter huruvida van Gogh målade dit lite extra tulpaner eller om de faktiskt fanns där?

Tillbaka till mitt brott. Jag fångande en vacker natt månljuset ute vid havet men himlen i bakgrunden var just denna kväll otroligt tråkig. Jag bestämde mig därför att i detta fall så skulle jag prova, det var befogat att experimentera med en annan bakgrund. Inte för att fuska utanför att stämningen i hela bilden skulle få den lite magiska touch jag ville uppnå och som redan fanns där ute på bryggan i kylan.

Vem sjutton vill ha ett tråkigt motiv på väggen?