Hur tänkte dom nu?
Jag kom nyligen över en intervju med en fotograf som hyllade Eric Bennetts arbete, särskilt imponerad var fotografen över Erics förmåga att skapa så pass mycket högkvalitativt material utan att resa någonstans. Erics bilder är med andra ord i huvudsak fotograferade i hans omedelbara närhet till hans hem. Jag håller med! Erics bilder är fantastiska.
Kort därefter skrev Matt Payne Photography på Threads ett inlägg som gick ut på att riktigt bra bilder skapas först när man har god kännedom om en plats och om inte den generella kulturen, att fotografer kontinuerligt reser till nya ställen, egentligen var fel utifrån den insikten då platser vi reser till aldrig blir platser vi känner på djupet.
Sammantaget så låter allt detta perfekt. Om det inte vore för en sak…. de flesta inte har nära tillgång till något i närheten så intressant som de miljöer Eric (eller Matt för den delen) har runt hörnet där de bor. Men än viktigare så har de flesta inte kontinuerlig tillgång till omgivningar som talar till deras specifika smak. Jag talar delvis av personlig erfarenhet och jag är säker på att jag inte är ensam. Miljöerna i och runt Uppsala har en hel del övrigt att önska utifrån mina egna preferenser.
Och preferenser är nyckeln i resonemanget. Vare sig jag, Eric eller Matt kan skapa om vi inte är inspirerade och det gäller för övrigt alla kreativa själar på den här planeten och det gäller alla som gillar att skapa bilder inkluderat dig själv. Och för att bli inspirerade behöver vi få visstas i miljöer vi gillar. De miljöer som applilerar till mina preferenser är gamla mossiga och krokiga träd, kustlandskap forsar och berg.
Miljön är således intimt kopplad till inspiration. Inspiration i sin tur föder kreativitet. För utan inspiration kan vi inte vara kreativa. Och vi kan definitivt inte koka soppa på en spik!
Jag brukar så ofta jag kommer åt påtala vikten av att hitta eller försöka hitta miljöer i vårt närområde som inspirerar. Och visst har jag ett antal platser i Uppsalas närhet som jag verkligen tycker om. Inte minst kustlandskapet i norra Uppland men även en och annan ek häromkring.
Men om jag hade möjligheten så skulle jag gladligen bo på Lofoten eller i Glencoe. Men jag har valt ett annat liv och för de flesta är det heller inte realistikt att flytta till andra länder. Åtminstone inte med behovet av inspiration som enda gilltiga skäl.
Matt har rätt, genom att resa får vi inte djupgående kunskaper om platser i sig men vi uppnår ett högre mål genom att uppsöka miljöer som tilltalar oss, oavsett var de ligger.
Vi får inspiration och motivation. Vi lär oss och vi utvecklas. Vi känner lust och passion och vi får vara kreativa. Om än för en begränsad tid men lyckan över upptäckterna, intrycken och bilderna vi har med oss hem varar livet ut.