Jag fångade i en blogg upp ett inlägg kallat "Naturfotografins framtid – Från bilder till berättelser" Den tar sitt avstamp i AI genererade bilder till hur naturfotografer framöver kommer att ha en mer utbildande roll.

Någon vidare förklaring till varför naturfotografer (jag underordnar även landskapsfotografer i denna genre) kommer att spela en viktigare och en ännu mer utbildande roll framgent lämnar inte författaren utan inlägget får nog främst ses som en förhoppning i det avseendet.

Därutöver kommer inlägget främst att handla om yrkesgruppen naturfotografer och deras framtid snarare än den betydligt bredare massan av läsare som drivs av passion. Även den, betydligt viktigare, personliga upplevelsen av fotograferandet utelämnas.

Huruvida naturfotografer som yrkesgrupp kommer ha en viktigare roll i framtiden än idag ska jag låta vara osagt, det kan mycket väl bli så men mer intressant att lyfta är i mitt tycke den personliga upplevelsen av att fotografera i naturen och hur AI av den anledningen blir en icke fråga. Upplevelsen går inte att ersätta! Det är "bottom line".

Men frågan på hur AI kommer att utveckla fotografen likt kameran en gång i tiden utvecklade de målande konstnärerna kan behöva ställas. Det låter ju rimligt att anta att fotorealism med AI:s intågande blir en dussinvara och att kreativitet och det personliga uttrycket blir det som särskiljer dig från andra och framförallt människans mjuka sidor från maskinens hårda perfektionism.

Den typ av bilder som författaren till inlägget främst lyfter fram som avgörande i framtiden är underförstått dokumentära, textboksbilder på olika arter m.m. Dessa kommer garanterat att göras minst lika bra av en maskin tråkigt nog. Däremot kommer såklart reportage/redaktionella bilder från olika områden behöva vara autentiska för att ha ett värde. Med andra ord bilder som på olika sätt exempelvis dokumenterar klimatförändringar.

När vi ändå är på ämnet AI så kan vi lika gärna slå hål på andra påståenden som cirkulerat på sistone. Det fungerar inte, som det påståtts, att någon AI motor helt plötsligt tar en del av din bild och kastar in i en mix av andra bilder för att på så vis skapa en ny bild. Inget är längre från sanningen en denna nu spridda föreställning. Utöver klara brott mot upphovsrätt så skulle säkert upphovsmannen/upphovskvinnan känna igen sin del av bilden förr eller senare.

I realiteten ser processen ut som följer. Systemet genomlyser flera miljoner bilder som har beskrivande text associerad med dem, och det skapar en databas bestående av "look alikes", i huvudsak ett gäng otydliga referenser som lagras i datorns hjärna. När den gör detta för många miljoner bilder har "hjärnan" ett system som kan känna igen bilder, och delar av bilder, och relatera dem till texten som lagrats bredvid dem. Föreställ dig nu att denna superkraft är en överintelligent treåring som inte kan något om att skapa konst men som kan säga "den där kurvan ser ut som något Monet kan göra" och "den cirkeln är lite som en rondell", etc. När du sedan matar in en beskrivande text i AI generatorn, exempelvis en trollbindande dalgång i dimma omgärdat av höga berg, så använder AI denna databas för att skapa en bild som ser ut exakt så.