Jag ska inte påstå att det sker hela tiden men det är heller inte ovanligt att vi, när vi sitter med kunder i bussen och är på väg mellan två ställen, tvärnitar, parkerar och tillsammans studsar ur bussen därför att något fotografiskt spännande utspelar sig just där och då.

Det här var en en sådan gång. Vi var på väg till Utakliev, en strand på Lofoten och passerar på vägen dit en annan.

Jag vet inte om du närmare funderat på medljus men det är oftast ganska oanvändbart, i synnerhet eftersom det plattar till saker och ting i motsatts till exempelvis sidljus. Men det finns, som det oftast gör, ett undantag och det är medljus med annalkande oväder bakom ditt objekt. Du har säkert observerat detta tidigare, exempelvis solbelysta trädkronor mot ett svart åskoväder. Mycket effektfullt minst sagt. Oavsett så var det vad som var på väg att hända.

På mindre än 60 sekunder stod alla uppställda längs vägen ner mot stranden. Alla fotograferade nog olika objekt och scener, men detta är vad jag såg. Ett simplistiskt och rent uttryck med min tele-zoom, det enda man behöver tänka på är att exponera för ljuset, med andra ord underexponera för att säkerställa att man inte spräcker vitan. I framkallningen har jag förstärkt uttrycket ytterliga genom att öka spänningen mellan det ljusa och det mörka i bilden.