Buachaille Etive Mòr 1 -historien bakom bilden och hur den blev till.

I detta inlägg tänkte jag tala om en bild jag tog tidigare under våren, i april månad på skotska höglandet. Hur jag planerade och genomförde bilden, vad jag tyckte var viktigt att tänka på samt hur jag arbetade med den i postprocess. 

 Buachaille Etive Mòr 1 Copyright: Mattias Sjölund/Foto Magica

Buachaille Etive Mòr 1 Copyright: Mattias Sjölund/Foto Magica

Buachaille Etive Mòr var en av de stopp som föll under kategorin inplanerade under resan runt i Skottland. Flera orsaker låg bakom det beslutet. Bl.a. därför att det är erkänt vackert men även för att det är ett av de mer kända bergen i Skottland. ”The Buachaille” som det även brukar refereras till ligger precis söder om Glencoe, en av de mer kända distrikten på skotska höglandet fullt av vackra berg, samtliga med ett vulkaniskt ursprung. 

Väl på plats denna eftermiddag var skyarna blygrå med en svag vind. Jag började med den vid det här laget klassiska kompositionen vilket så småningom ledde till det färdiga resultatet. För att åstadkomma ett gott resultat (det visualiserade) behövde jag utöver kameran en så kort brännvidd som möjligt, ett par filter och en tripod.

I bland, innan jag tar en bild, så har jag redan innan visualiserat hur jag vill att den ska se ut. Men faktum är att det blir (nästan) aldrig som man tänkt. Detta beror på många faktorer, inte minst för att de faktiska ljusförhållandena sällan överensstämmer med de visualiserade och såvida man inte har oändligt med tid att disponera över, vilket sällan är fallet, så brukar jag efter några timmar antingen få ge upp och eventuellt återkomma eller ta det som erbjuds. 

I fallet med denna bild så var det inte uppenbart förens jag kom tillbaka till hotellet att jag faktiskt fick bilden jag hade hoppats på. Det är å andra sidan kanske en ytterlighet åt andra hållet. Men under rådande förhållanden ville jag dra bilden åt ett visst håll. 

I förgrunden till The Buachaille ligger ett ganska litet men ganska aktivt och vackert vattenfall. Jag tillhör kategorin som inte nödvändigtvis gillar att släta ut allt rinnande vatten till något sammetslent utan tycker om när det finns en struktur på det forsande vattnet. Samtidigt kan det vara snyggt att i fallets nedre del få den effekt som uppstår när man använder långa slutartider. Så jag riktade in mig på två exponeringar som jag i postproduktion kunde ”blenda” med varandra. En lite längre med ett ND8 (3 stop) från NiSi och en med en betydligt snabbare slutartid. Vi kan ju här ta en paus från ämnet och diskutera detta med filter ett slag. Jag har genom åren arbetat med filter från alla möjliga tillverkare men NiSi tillhör definitivt till dom bättre och just filter har man ju all anledning att vara ganska petig med av den enkla anledningen att du förmodligen har betalt ett antal tusen för linsen du använder, inte sällan ännu mer. Frågan du bör ställa dig är om du vill sätta material av varierande kvalitet framför dina dyrköpta glas?? Förmodligen inte. Du vill såklart ha glas av minst lika god kvalitet. Testade ett gäng filter på Island en gång som samtliga hade den egenheten att dom lämnade en svag blå ton i varje bild. Dom vilar nu för evigt i det runda arkivet och duger möjligtvis som roliga cirklar när barnen ska rita figurer hemma i köket.

Nästa steg var att åstadkomma ett bra skärpedjup. Här brukar jag föredra att arbeta med så kallad focus stacking men nöjde mig i detta fall med en liten bländare. 

Slutresultatet är alltså en bild bestående av två exponeringar. 

Fakta utrustning:

  • Kamera: Nikon D850
  • Objektiv: Tamron SP 15-30mm f/2.8 Di VC USD. För denna bild 15mm/f16 med bildstabilisatorn avslagen.
  • Filter: NiSi 150mm Polariserande och ND8

Just det här objektivet har jag haft sedan i höstas och fick då ersätta min första vidvinkel, en Sigma 10-20mm som för mitt dåvarande hus (Nikon D7200) vart just 15-30mm på en croppad sensor. Jag ville dels ha något snabbare, men dels något betydligt skarpare. Det fanns några att välja på men det stod till sist mellan Nikons 14-24 eller denna. Genom ganska intensiv efterforskning av bl.a. mätdata på DXO och via en utmärkt recension på Objektivtest.se så föll valet till slut på Tamron. Priset hade också en betydelse såklart och här ligger Nikon betydligt högre i pris.  

Post Process

Målet med bilden var att åstadkomma en ”Mordor” liknande känsla. Jag börjar i Lightroom (går bra med vilken RAW editor som helst) genom att dra ner högdagarna helt samt, beroende på vilket resultat jag vill uppnå, lyfta skuggorna något. Jag ställer även svart och vitpunkt precis vid resp. brytpunkt. Dessa grundinställningar gör jag alltid på landskapsmotiv. Jag gör även andra justeringar i LR som jag kan berätta mer om vid något annat tillfälle.

Väl i Photoshop så blendade jag sedan de två exponeringarna för att uppnå avsedd effekt på vattenfallet.

 Kort slutare

Kort slutare

 Längre slutare

Längre slutare

Jag arbetade även med dynamiska kontrastfilter för att få ”rätt” punch i molnen (jobbar med både NIK och ON1) samt med mitt favoritverktyg i Photoshop, Curves som jag via exempelvis plug-ins som TK5 (version 6 är ute nu) på ett väldigt kirurgiskt vis kan påverka exempelvis skuggorna endast i zon III (se inlägg om zonsystemet här).

 Molnen rakt ur kameran

Molnen rakt ur kameran

 Moln under bearbetning

Moln under bearbetning

Jag arbetade även med att förstärka upplevelsen av det ljus som tränger igenom molnen på bergets vänstra sidare. Framförallt med att få det varmare.

Verktyg i post process:

  • Lightroom CC
  • Photoshop CC
  • Raya Pro
  • TK5
  • ON1
  • NIK

I efterhand är jag nöjd med resultatet. Det är en spännande bild med en tydlig filmisk känsla.   

Extra Tips

Om du/ni planerar en fotoresa till Skottland så kan jag varmt rekommendera Dougie Cunninghams bok. Se bild

IMG_3654.jpg

Workshop!

Vill du hänga på en av höstens mer spännande workshops? Denna tvådagarsworkshop tar dig till vackra Färnebofjärdens nationalpark, Bredforsens naturreservat och kusten vid Grisslehamn. Mer information här

Mattias Sjolund